Landskapsvetarprogrammet - 180 hp

Landskapsvetarprogrammets övergripande utbildningsmål är att studenten efter genomgången och godkänd utbildning ska ha både ett ämnesöverskridande helhetsperspektiv på de komplexa strukturer och processer som ryms i landskapet och en förmåga att i yrkeslivet tillämpa detta perspektiv på frågor som rör planering, vård och förmedling.

I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande minst 10 hp.

Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången utbildning ha kunskap och förståelse på en vetenskaplig grund om

• en mångfald landskapstyper och de landskapselement som bygger upp dessa
• de miljömässiga, sociala och ekonomiska processer som formar och har format landskapet framförallt vad beträffar de areella näringarna
• hur dessa processer växelverkar dynamiskt i olika tidsperspektiv.
  

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter genomgången utbildning ha förmåga att

• inom givna tidsramar självständigt söka, samla och kritiskt tolka relevant landskapsinformation för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar
• tillämpa olika landskapsvetenskapliga metoder ur ett helhetsperspektiv
• välja relevant landskapsanalytisk metod för att kunna beskriva landskap av olika slag ur olika perspektiv
• redogöra för och diskutera sitt kunnande såväl med olika grupper med specialistkunskaper inom t ex natur- och kulturmiljövård och skogs- och jordbruksnäringen som med allmänheten.
  

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången utbildning ha

• förmåga att utifrån en landskapsanalys göra bedömningar och värderingar som inkluderar såväl naturvetenskapliga, som humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv
• insikt om de egna kunskapernas betydelse för samhällets utveckling och det egna ansvaret för att och hur de används
• förståelse för det egna livslånga behovet av ny kunskap och kompetensutveckling.

Landskapsvetarprogrammet är en bred ämnesöverskridande utbildning som kombinerar naturvetenskap med samhällsvetenskap och humaniora. De första kurserna ger grundläggande kunskaper i geologi och ekologi. Övriga kurser under första läsåret har en inriktning mot landskapshistoria. Under år två behandlas landskapsfrågor i ett nutids- och framtidsperspektiv. Då tränas också studentens färdigheter att samla in, behandla, analysera och presentera digital geografisk information (GIS).

Femte terminen är valbar och ger möjlighet för studenten att komplettera eller fördjupa sina kunskaper och färdigheter vid Högskolan Kristianstad eller annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Exempel på lämpliga kurser vid Högskolan Kristianstad är Verksamhetsförlagd utbildning, fördjupningskurs i GIS och/eller tillämpningskurs i projektform.

Flera av programmets kurser har omfattande fältmoment. Under utbildningens gång kommer studenterna att tränas i informationssökning samt sammanställnings- och presentationsteknik med olika typer av hjälpmedel. Sju veckors sammanhängande verksamhetsförlagd utbildning ger möjlighet till värdefulla kontakter med arbetslivet. Studenterna kommer under utbildningen att utveckla sin förmåga att uttrycka sig i tal, skrift och med hjälp av multimedieteknik. Detta sker kontinuerligt i form av redovisningar av övningar och exkursioner samt litteraturseminarier, projektredovisningar och i det avslutande examensarbetet. Kursen Landskapskommunikation befäster och fördjupar färdigheterna, men nu med ett tydligt fokus på konkreta situationer i arbetslivet.

Kursförteckning:
Programmet består av följande ämnen:
Landskapsvetenskap (inkl examensarbete) 95 högskolepoäng
Geologi 10 högskolepoäng
Biologi 25 högskolepoäng
Geografi 20 högskolepoäng
Valfria ämnen 30 högskolepoäng

Ämnena delas upp i kurser som läses i följande ordning:

Termin 1:
Ekologi och landskap (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (biologi)
Kursen behandlar begreppet landskap, samt hur detta behandlas inom ämnet ekologi. Kursen syftar också till att studenterna förvärvar grundläggande kunskaper i ekologi.

Geologi och landskap (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (geologi)
Kursen behandlar begreppet landskap, samt hur detta behandlas inom ämnet geologi. Kursen syftar också till att studenterna förvärvar grundläggande kunskaper i geologi. Kursen ger också en fortsatt introduktion i kartografi.

Från renjägare till vikingabonde (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen behandlar det förhistoriska landskapets förändringar samt det förhistoriska samhällets sociala, ekonomiska och kulturella grundstrukturer.

Termin 2:
Byarnas, städernas och godsens landskap (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen behandlar landskapets förändringar samt samhällets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella grundstrukturer under perioden ca 1000-1750.

Skiftenas och industrialismens landskap (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen behandlar landskapets förändringar samt samhällets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella grundstrukturer under perioden ca 1700-1945.

Stordriftens landskap (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen behandlar det moderna landskapets förändringar från 1945 till nutid. Kursen ger också en introduktion till biologisk mångfald.

Termin 3:
Svenska landskap (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen behandlar det svenska landskapets regionala och lokala särdrag. I kursen ingår en längre exkursion med bl a boreal skog och fjäll som viktiga tema.

Geoinformatik - introduktion (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (geografi)
Kursen behandlar de teoretiska grunderna i ämnet kartografi och praktisk erfarenhet av att framställa kartor. Inom den praktiska delen ingår moment såsom fältmätning, bearbetning och kartframställning. Vidare ska studenterna förvärva kännedom om dagens kartprodukter och dess historiska bakgrund.

Geoinformatik - påbyggnadskurs (grundnivå, bas) 10 högskolepoäng (geografi)
Kursen behandlar hur geografiska informationssystem (GIS) fungerar teoretiskt och praktiskt, hur GIS används i samhället i vid mening och inom fysisk planering och kulturmiljövård mer specifikt. Studenterna förvärvar möjlighet att använda GIS som ett verktyg och utveckla metoder för att hantera, analysera och presentera data av lägesbunden karaktär.

Termin 4:
Landskapsvård och landskapsplanering (grundnivå, fördjupning) 10 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen behandlar de svenska miljömålen och samhällets olika instrument för vård, bevarande och utveckling av dagens landskap. Kursen ger också en introduktion till fysisk planering med översiktsplan, detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning.

Landskapskommunikation (grundnivå, fördjupning) 10 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen behandlar muntlig och skriftlig kommunikation i olika genrer och medier som är relevanta för studentens kommande yrkesliv.

Vetenskaplig metod och uppsats (grundnivå, fördjupning) 10 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen fördjupar studenternas färdigheter i att planera, genomföra, sammanställa och på seminarium försvara en vetenskapligt dokumenterad uppsats.

Termin 5:
Studenten är fri att välja kurser som kompletterar eller fördjupar tidigare kurser. Detta kan göras antingen vid Högskolan Kristianstad eller vid annat lärosäte i Sverige eller utomlands.

Termin 6:
Examensarbete (grundnivå, fördjupning) 15 högskolepoäng (landskapsvetenskap)
Kursen omfattar självständigt författande av ett vetenskapligt arbete. Studenterna förvärvar fördjupade kunskaper inom ett avgränsat problemområde, ett vetenskapligt betraktelsesätt, förmåga att definiera och analysera problemställningar samt förmåga att i tal och skrift förmedla resultat av en vetenskaplig studie.

Obligatoriska sommarkurser (grundnivå, bas) 2*7,5 högskolepoäng (biologi)
Två kurser i Faunistik och Floristik ges under sommartid och är obligatoriska för studenterna på Landskapsvetarprogrammet.